25 januari 2009

Lärdommar i massor!

Igår lärde jag mig så mycket!
-Värdet av en fungerande startprocedur (för att citera fröken Lindvall; se till att ha en startprocedur som är möjlig att genomföra överallt" - som till exempel ett trångt ridhus med regn och lera utanför)
-Se till att ha en hund som kampar ÖVERALLT och älskar det!
-Inte tävla om jag själv som förare inte känner mig taggad eller engagerad
-Bryta eller hitta på en egen bana om jag känner att det inte är som det brukar

Det var massa folk igår och en trevlig och väldigt bra arrangerad tävling av Linköpingsborna - som alltid! Ridhuset fullt av agilityentusiaster, en underbar speaker som gjorde sporten riktigt underhållande och roliga banor!

Mamma och jag åkte och förutom våra agilityflenare fick jag också leka med två dvärgpinschermänniskor, som kommit hela vägen från Göteborg dagen till ära, Ullis&Puma och Sanna&Allie - roligt och härligt och umgås avslappnat och bra!

Vår debut gick inte som planerat, eller så. Som sagt så var jag inte taggad utan mest trött och Myra fick jag inte att kampa innan start vilket är lika med - långsam och osäker hund på plan. Tänkte bryta precis innan jag gick in men gjorde det inte. Vi körde, Myra var suverän - hon är så bra men jag slutade engagera mig vid hinder 2 och sen fick min råtta inte mycket hjälp av mig. Nja igår var nog första gången jag inte upplevde agility som roligt. Hm, knas!
Så här såg det ut (slalomet var iaf farligt snyggt :P):

Linköping 24/1 Hopp 1 small from Hanna Schnackenburg on Vimeo.

JAG MÅSTE:
-komma ihop mig med min hund
-engagera mig till 100% när vi kör, ALLTID - oavsett vad
-träna mycket mer tävlingsmässigt (dvs: gå fram i koppel med henne i starten och lagt bort leksam för länge sen, springa ifrån henne utan att hon tappar självförtroende, starta med inkallning och inte flygande etc.)

Så det som står på träningen nu är:
-kamp, kamp, kamp - när, hur, vad och var som helst!
-Springa ifrån min hund o låta det bli lite kapplöp mellan oss på plan
-träna mycket med inkallningsstarter och ändå få upp henne i fart
-träna mycket längre kombinationer ihop så jag lär känna hennes sätt och så vi kommer ihop oss så ev. nödlösningar direkt på tävlingsplan inte blir fel!

2 kommentarer:

Helena, Quince och Otto sa...

Huvudsaken är att man alltid lär sig något på det man gör. Jag tycker det var bra att testa Quince i ett fullproppat ridhus, kul att träffa alla kompisarna och kul att se er köra, även om det inte såg ut som vanligt.

Sanna sa...

Du har lärt dig en massa som du har med dig i framtiden! Och du - kanske inte krogen fler gånger kvällen innan en tävling ;-)
Kul att ses och kul att se filmen.
Kram
//Sanna & Allie